Väloljat

Efter ett år med soptunnor stora som små friggebodar och en tömningsintervall som kräver datakraftshjälp för att komma ihåg, insåg han att det var dags att göra något åt detta.

När de små friggebodarna kom var det ett test att samla det mesta av hushållets avfall i dessa två giganter, därför gömdes de bakom huset för att inte synas från gatan. Kanske lite dumt tänkt, för hela området hade likadana soptunnor så alla visste ju de fanns.

Att släpa dem på infarten fram och tillbaka och dessutom komma ihåg när det skulle ut till gatan för att tömmas krävde sin kvinna. För det blev faktiskt hans fru som lyckades pricka in rätt tömingsdatum och påminnelse i sin smartphone.

Igår fick de nog, storhelg på ingång och återigen krävdes det nya tömingsdagar och nu var måttet rågat. Nu insåg han att de små monstren på hjul måste stå vid gatan på en permanent plats, vackert eller inte, det här funkar inte och även frugan hade fått nog.

Så igår satte återigen det lilla väloljade arbetsteamet (han och frugan) igång, tankar slipades, tumstock mätte på gräsmattan, små ritningar sköts fram och tillbaka över köksbordet vid 11-kaffet… klart!

Vädret var vackert med 18 grader och härlig sol. Så ut till tomtgränsen och hyvla bort ca 2 kvm av gräsmattan planera underlaget i våg och ta bort två buskar av häcken. Sedan iväg till Hornbach för inköp av material till skärm mot insyn vid soptunnorna och att montera postlåda på.

Klockan 16:00 var de klara med att sågat och skruvat ihop skärmen och nu återstår bara att montera den på plats med hjälp av någon typ av jordankare.

Det lilla väloljade teamet hade återigen slagit till snabbt och effektivt, om nu inget jäklas idag vill säga. 🙂

(Precis nu 07:10 godkände även renhållningskillen platsen för att hämta) 🙂

En Kapitän

Äh, sa han… det är bara några småsaker att fixa.
Lite vax och pumpa däcken sen är han ute och glider på sommarvägarna.
När dessutom förre ägaren slängde med några fräscha Wunder-Baum och ett par solbrillor, då var det inte mycket att tveka på.

Krafttag och finlir

Det krävs både krafttag och finlir när dessa kvinnor bearbetar metallerna som i slutändan kommer att bli vackra smycken.

Några fler bilder från silversmedjan på KulTur i Natur

Det blev några trevliga bilder med kvinnorna som skapade, men som avtalat var skulle inte det publiceras bilder med ansikten synliga och det respekteras givetvis även på mina egna bloggar.

En skitsak egentligen

… men gubben blev lite irriterad 🙂

Under hans promenader reflekterar han om detta med att hundägare skall ta upp hundbajs efter sin hund. För det är väl kutym eller riktlinje som funnits några år nu att hundägaren bör för allas trevnad ta upp bajset och lägga i en platspåse för att ta med hem eller lägga i avsedd behållare. En bra och trevlig regel som underlättar promenader på trottoarer och stigar.

Visst sköts det exemplariskt eller hur? Jodå, så länge hundägaren och hunden finns inom synhåll för husägare, gångtrafikanter och andra sköts det oftast väldigt bra. Men många av dessa hundägare är notoriska ögontjänare för så fort de kommer till en plats där ingen ser slängs plastpåsen med hundskiten där de går och står.

Då undrar han, är det bättre att ha en plastpåse med hundskit vid kanten på trottoaren eller gångstigen än att låta hundskiten ligga opaketerad i kanten på de samma. En icke plastförpackad hundskit har chans att förmultna relativt snabbt, men alla dessa dumpade plastpåsar med hundskit kan ligga där i åratal.

På den lilla stigen ett stenkast från husknuten.

Idag på promenaden utmed motionsstigen och senare på trottoaren kunde han räkna åtskilliga tillknutna plastpåsar som hundägare slängt då ingen såg.

Han fotade några av dem också och ville visa bilderna här på bloggen, men han insåg att där gick gränsen. 😉

Den lilla grunkan

Han blev med fiber för ca 3 år sedan. Det stora stadsfibernätet erbjöd också att han och alla andra fick SVT och TV4 + någon kanal till via fiber helt gratis om man valde dem. Underbart tänkte han och monterade ned den gamla TV-antennen på taket.

I veckan kom så brevet (givetvis) att nu skulle gratis TV via fibernätet börja kosta, lagom till att de flesta nu liksom han plockat ned TV-antennen.

Nu hade han visserligen köpt en TV till för att ha i gillestugan. Till den hade han för alla eventualiteter skull dragit ut en antennkabel och monterat upp en liten del av den gamla antennen vilket gav en perfekt bild om nu fibernätet skulle få ett brott någonstans.

Han kommer inte att betala ett öre till för att få se TV via fiber. Han ser skattebetald marksänd TV via antennen i gillestugan numera. Han har sin bredbandsleverantör Bahnhof och han har en Chromecast, och sedan igår dessutom två stycken. Denna lilla underbara uppfinning som kopplas in i ett HDMI-uttag på TV:n och som Google utvecklat säljs i varje elektronikaffär för ca 400:-.

Med den kopplar han upp SVT Play, TV4 Play eller vilken annan Play eller streamande tjänst eller kanal som helst. Han kopplar upp programmet via sin smartphonen via denna lilla symbol här under som syns i hörnet på valt program. Klickar på symbolen och vips syns programmet på TV:n som vilket annat TV-program som helst. Detta är så genialt och enkelt så han häpnar.

Detta inlägg är inte ett Aprilskämt, inte heller sponsrat av Google eller Bahnhof . Bara hans egen glädje av att teknik kan vara lätt och ibland helt underbart 🙂

Nu vet säkert de flesta av er detta sedan innan och kanske till och med har denna lilla eletronikgrunka.