Män man märker

Som så många andra ungdomar här i min del av landet började vi yrkeslivet i konfektionsindustrin. Här var det lätt att få jobb direkt efter man slutat skolgången, det var bara att ta moppen till en av de syfabriker som fanns i de flesta byarna runt Borås för det fanns ofta ett antal att välja på. Som nyanställd blev det att klippa tråd, senare overlocka, när jag blev mer varm i kläderna fick jag hoppa in och permanetpressa under heta sommarmånader och till sist under accord sätta i hakor och hyskor i byxlinningen.

Några tillbringade nästan hela yrkeslivet bakom en symaskin när konfektionsindustrin blomstrade här i Sjuhärad, för mig blev det ca 4 år. Under slutet av 70-talet lades de stora konfektionsindustrierna ned då företagen under 70-talet börjat utlokalisera tillverkningen till Portugal, Polen och andra låglöneländer.

1977 lades Eriksson och Larsson AB (Erla och Elson) ned. Då hade jag ett år innan lämnat Erlabolaget och tagit bilen in till staden för att börja på en Golvfirmas butik och kontor.

Men den här miljön som på bilderna ger mig en skön känsla på något sätt, kanske beror det på att hela min uppväxt försörjde sig mina föräldrar på just konfektion och att det för mig var en bra inkörsport till yrkeslivet trots monotona sysslor och accordshets.

Slideshow

Leitz Pradovit 153 med Colorplan 90mm 2.5.

Då och då med några års mellanrum luftar jag mina diabilder och diaprojektorer. Jag har ca 20 år av egna diabilder under 80-90-talen och ett antal av min fars diabilder hittills är de mest från 70-talet då jag plockat ut ett antal, resten har han fortfarande kvar. Dessutom svärfars alla diabilder som täcker 60-70-talen där min frus barn-och ungdomsår finns med.

Zeiss Royal AFS 150 med Isco-Göttingen Super Projar 150mm 3.5

Nu kollar jag igenom mina bilder för att se om min son och hans son är lika vid samma ålder. Just nu var de inte det i alla fall. Jag ser på 30-40 år gamla bilder med nya ögon återigen beroende var jag är i livet. Vissa bilder som jag matade förbi förr är nu mer intressanta och tvärtom.

Zett (Zeiss) Royal AF selectiv IR med Super Talon CF (curve field) 90mm 2.5

Jag är glad att jag har dessa tre högklassiga diaprojektorer kvar som ser ut att hålla och kan visa diabilderna i många år till förhoppningsvis. 

300 meter över havet

Ständigt denna sydvästvind.

Efter 38 år har vi nu kommit till slutsatsen att man i dessa tider inte bör ha ett hus med stora fönster i sydvästläge hur bra det än låter. Fönster och fasad blir mer blött än taket i dessa horisontella regntider, ändå bor vi miltals från kust och hav. Alltid denna sydvästvind som drar in och utsätter huset negativt och på det kommer sedan den stekheta solen som på sitt sätt utsätter husets sydliga läge. På baksidan är det kav lugnt och de få gånger nordanvinden drar fram hörs det mest som ett avlägset dån. Men på framsidan slår regnet och vinden hårt på fönster och fasad.

I veckan satt jag och kollade på TV i gillestugan, då jag såg vatten på golvet som blänkte. Någonstans hade regnet och vinden hittat ett kryphål, inga mängder kanske en cl eller så, men vi vet inte var det kommer in. Vi drog oss till minnes att vi haft samma händelse för ett antal år sedan och med tätning och tur utvändigt hade vi då fått stopp på det. Nu har sol, vind och regn gnagt några år så nu är det tid att ge sig ut och täta ev. springor som med veckans kraftiga vind inte ens behöver vara synliga.

Ständigt denna sydvästvind.

Bilder under en frukost

2010-11-17. Jag hade tagit mig från Borås genom Göteborg och ut på E6:an norrut. Nu hade det gått ett par timmar i bilen och det var läge att ta min frukost innan jag började jobba med kollektivtrafiken i Bohuslän. Jag hade hittat den lilla vägen ned under Uddevallabron (E6:an) och jag brukade då jag var i området ta min frukost här under den fantastiska bron. Denna morgon låg dimman tät och sikten var ca 100-150 meter så jag offrade lite på arbetstiden för att ta några bilder. Jag klättrade slutligen upp på vallen där första av de norra fundamenten fanns och där bron släppte marken och stod på en serie fundament över Sunningesund till den åter anslöt den södra delen av E6:an nästan 2 kilometer längre bort från där jag fotade.

Bilderna är oredigerade och är fotade med min digitala utrustning då: En kompaktkamera Nikon P5000 och en Olympus E420 med Zuiko 14-42mm.

Här under är det jan 2013 också dimmigt och jag tar min frukost på samma plats.

Vad vet jag

Säsongsinfluensasprutorna är här och Vårdcentralerna kallar de äldre att komma och ta en spruta. Men vi matas varje dag med att vi inte skall ge oss ut och utsätta oss för onödiga risker för att undvika Covid-19.

Om vi och i synnerhet de äldre uppmanas att hålla sig inne och på så sätt skydda sig mot viruset, dels för att inte bli smittade och dels för att inte belasta sjukvården, varför tror då samma sjukvård att de isåfall skall bli smittade av säsongsinfluensan och behöva vaccineras mot den?
Mina snart 90-åriga anhöriga fick kallelse om att komma och ta säsongsinfluensasprutor, men utsätter de sig inte då för andra människors närhet med att ta sig till vårdcentral och ev. smitta av Covid-19 i själva vårdcentralen. (En av dem fick dessutom en tid till en annan dag för en vanlig enkel hälsokontroll.)

När de ligger där i respirator för Cornonasmitta kan de iallafall känna sig trygga att inte kan få säsonginfluensan denna säsong.

Nu kanske jag missar något väsentligt, eller hur resonerar sjukvården?